← Tillbaka till anteckningarna

Vad vattentäthet faktiskt betyder

2 min läsningTatraHold
What Water Resistance Actually Means

30 meter betyder inte trettio meter. En kort guide till vad siffrorna på boettbotten tillåter, och de två sakerna som i tysthet upphäver dem alla.

Djupangivelsen på en klocka är branschens mest missförstådda specifikation. Den är inget löfte om djup. Den är resultatet av ett statiskt tryckprov i ett laboratorium, på en ny klocka, i stillastående vatten, vid rumstemperatur.

Verkligt vatten är ingenting av det. Simning lägger till ett dynamiskt tryck långt över den statiska motsvarigheten; en hand som slår ner i vattnet med fart kan kortvarigt belasta boetten långt över dess klassning. Varmt vatten utvidgar metallen och packningarna i olika takt. Och en fem år gammal packning är inte en ny.

Klassningarna behöver alltså översättas.

Den ärliga översättningen

  • 3 ATM / 30 m — bara stänk. Regn, handtvätt. Ingen dusch, ingen pool. De flesta finklockor ligger här.
  • 5 ATM / 50 m — på sin höjd en dusch. Fortfarande ingen simning, vad siffran än antyder.
  • 10 ATM / 100 m — simning och snorkling. Det är den första klassningen som verkligen betyder vatten.
  • 20 ATM / 200 m — simning, snorkling, fritidsdykning.
  • 30 ATM / 300 m och uppåt — dykning, med nedskruvad krona.

En klocka märkt ”water resistant” helt utan siffra är en 3 ATM-klocka som inte ville säga det.

De två sakerna som upphäver alltihop

1. En oskruvad krona

Har din klocka en skruvkrona gäller klassningen bara när kronan är helt nedskruvad. Att dra ut kronan för att ställa tiden och glömma att skruva tillbaka den är den enskilt vanligaste orsaken till vattenskada — inte dykolyckor.

Gör det till en vana: ställ tiden, tryck sedan in och vrid tills det tar stopp. Varje gång.

2. En gammal packning

Tätningarna är av gummi. Gummi hårdnar, trycks ihop och tappar sin spänst på ungefär fyra till fem år, snabbare om klockan utsätts för värme eller klor. En 200 m-klocka med trötta packningar är ingen 200 m-klocka, och ingenting på utsidan avslöjar det.

Simmar du faktiskt med klockan, låt tryckprova tätningarna vartannat år. Det är billigt och det är det enda sättet att veta.

Vad du bör undvika oavsett klassning

  • Heta duschar och bastu. Värmen är problemet, inte vattnet. Metall och gummi utvidgar sig i olika takt och ångan hittar springan. Det skadar fler klockor än simning gör.
  • Att använda krona eller tryckknappar under vattnet. På en kronograf är ett knapptryck under ytan en direkt inbjudan.
  • Tvål och schampo. Tensider sänker vattnets ytspänning så att det tar sig förbi tätningar som hade hållit mot rent vatten. Det är därför ”den klarar duschen” är ett dåligt råd även vid 10 ATM.
  • Saltvatten som får torka in. Följer klockan med i havet, skölj den i sötvatten efteråt. Saltkristaller bildas i springorna kring kronan och lünetten, och de är slipande.

Om det ändå kommer in vatten

Imma under glaset betyder att vatten redan tagit sig förbi tätningarna. Vänta inte på att den ska försvinna av sig själv.

  1. Dra ut kronan till yttersta läget — det öppnar en väg för fukten att ta sig ut.
  2. Låt klockan ligga varmt och torrt, inte hett. Inte på ett element, inte under en hårtork.
  3. Lämna in den hos en urmakare inom några dagar. Korrosion inne i ett urverk kommer igång fort och blir långt dyrare än en ny tätning.

Ris gör ingen nytta och får in damm i boetten. Hoppa över det.

Och när klockan tas av

Torka boetten och remmen innan du lägger undan klockan. En blöt klocka i en stängd låda förblir blöt mot sig själv, och det är precis så en boettbotten får den svaga rostringen du upptäcker först vid nästa service.

En öppen plats ovanför underlaget är allt som behövs — det är i stort sett vad ett ställ är till för.

Gjord för klockorna du just läste om

Varje del trycks i små serier och efterbehandlas för hand i Tatrabergen.

Se kollektionen →